Högern & vänstern i riksdagen har kommit överens om ett nytt regelverk för finanspolitiken: Överskottsmål på 0,33 % av BNP och statsskulden ska motsvara 35 % av BNP. Det bästa hade nog varit om vi inte hade några sådana mål alls.

Förslaget är en kompromiss men man var så gott som överens redan innan. Alla partier vill att statsskulden minskar och att staten håller hårt i slantarna. Alliansen ville ha överskottsmål. Regeringen, Vänsterpartiet & även Svenskt näringsliv föreslog balansmål (+/- 0%). Den enda större organisation i Sverige som egentligen har ett verkligt annorlunda perspektiv är LO, som även diskuterar mer långsiktiga underskott.

Bland forskare & nationalekonomer är diskussionen mer spretig, inte minst internationellt. Det är synd att den politiska debatten är så smal så här kommer några allmänna kommentarer, utan att för den skull hävda att jag vet med säkerhet exakt vad som vore bäst.

  1. Är det alltid bra att staten har liten skuld?
    Nej, det verkar inte finnas några enkla raka samband mellan statsskuldens storlek och samhällsekonomins funktionssätt. Fel typ av statsskuld/finanspolitiskt underskott, använd till fel saker, vid fel tillfälle kan skapa enorma problem & total jävla härdsmälta. Om sambanden är oklara finns det ingen poäng att ha ett förenklat mål för detta. Detta riskerar i så fall att försvåra politikens arbete för sysselsättning och tillväxt.   
  2. Är det bra att staten sparar?
    Nej, inte generellt. Men ja, i regel kan man säga att vi bör spara om vi lever över våra tillgångar, såsom bortom “full sysselsättning”. Var denna jämviktsnivå befinner sig vet ingen exakt men man brukar försöka beräkna det genom att studera olika mått, såsom jämviktsarbetslösheten/NAIRU, potentiell BNP och dylikt. Sparläget bortom full sysselsättning inträffar i så fall om arbetslösheten sjunker under jämviktsarbetslösheten. En annan teori hävdar tvärtom att sparsamheten kan få fart på samhällsekonomin. Det vanliga perspektivet är dock att arbetslösheten alltid rör sig mot sin jämviktsnivå långsiktigt, utan finanspolitiska förändringar. Sverige har fört sparsam finanspolitik sedan 1990-talet. De är oklart om denna har bidragit till något positivt. Arbetslösheten har förblivit hög under hela denna tidsperiod.
  3. Finns det en storlek på statsskuld som passar alla?
    Nej, det verkar inte så. På temat föreslog Jonung & Andersson nyligen att staten borde sikta på en mycket låg statsskuld och därefter avskaffa överskottsmålet. Detta utifrån deras beräkningar av hur mycket statsskulden har ökat vid tidigare kriser & att liten statsskuld är bra vid kris. Jag har stor respekt för deras forskning men är ändå tveksam till förslaget. I Ekonomisk debatt nämner de kort avvägningen mellan upplåning i kronor och i utländsk valuta: “inhemsk upplåning är att föredra. Med en statsskuld i den egna valutan undviker vi de valutarisker som en utländsk upplåning är kopplad till.” Men detta är nog helt avgörande. Skulle Sverige till exempel vara med i EMU och inte kunna påverka penningmängden eller dess värde (eller om vi förde tillräckligt dålig politik på annat sätt) skulle även en mycket liten statsskuld kunna skapa enorma problem. Och omvänt – med klok politik bör vi kunna hantera en mycket större statsskuld. 
  4. Det är skillnad på skuld och skuld
    Så länge vi har en egen centralbank kan vi påverka värdet på kronan. Detta är troligen förklaringen till att många länder upplever så olika problem med sina skulder. Paul de Grauwe har skrivit massa intressant. Ett exempel (publicerat 2012): Storbritannien och Spaniens statsskulder ökade kraftigt efter 2008-krisen men statsobligationsräntorna gick endast upp i Spanien. Troligen främst därför att Spanien är medlem i EMU och inte har samma inflytande över sin valuta och statsskuld. Jag har svårt att se att ett generellt mål för statsskuldens storlek är en optimal lösning på så komplexa frågor. Teoretiskt är det inte svårt att se möjligheten att en ökning av statsskulden idag skulle kunna öka sysselsättning & tillväxt.
  5. Måste staten ha liten skuld för att kunna gå med underskott?
    Nej. En stat med egen centralbank och valuta kan om den vill “trycka pengar”. Detta medför olika risker, såsom sjunkande förtroende. Men det är inte så enkelt att så fort staten trycker lite pengar så blir det hyperinflation. Bland ekonomer har det senaste åren blivit allt mer populärt att diskutera möjligheten att få igång sysselsättning och tillväxt genom så kallade “helikopterpengar”: ett kortsiktigt finanspolitiskt underskott, finansierat genom gratis pengar från centralbanken.
  6. Skapar stora statsskulder finanskriser?
    Nej, stor statsskuld verkar inte direkt leda till akuta kriser. Däremot verkar stora ökningar av skulder hos privat sektor, hushåll och företag, mycket ofta följas av djupa kriser, varpå statsskulderna ofta ökar.
  7. Står överskottsmålet i vägen för full sysselsättning?
    Nej, inte nödvändigtvis. Varken höger eller vänster vill försöka pressa ned arbetslösheten särskilt mycket genom expansiv finanspolitik. Men detta beror troligen främst på att man inte tror att finanspolitiska underskott kan sänka jämviktsarbetslösheten. Givet att finanspolitiska underskott kan skapa fler jobb bör man även med ett överskottsmål kunna argumentera för mer expansiv finanspolitik. Det vill säga att vi nu befinner oss långt från full sysselsättning. LO:s kongressrapport diskuterar båda aspekterna.
  8. Vad ska staten låna till om överskottsmålet avskaffas?
    Till produktiva saker med hög multiplikatoreffekt. Men en minst lika central fråga är: “när bör staten gå med underskott?” Kort & förenklat: När vi inte har full sysselsättning kan det vara motiverat att finanspolitiken går med underskott, för att därigenom tillföra konsumtion och pressa upp efterfrågan i samhällsekonomin. Ett annat perspektiv är att statlig sparsamhet skapar tillväxt & sysselsättning (inget parti har föreslagit ännu mer radikal sparpolitik). Oavsett, ska staten alltid spendera sina pengar klokt. Ibland kan det vara klokt att använda mer pengar till militär och järnvägar och samtidigt sänka skatterna. Ibland till rena bidrag eller inkomstskattesänkningar utan motprestation, såsom “helikopterpengar”.

di1, di2, di3, svddn, sr

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s