Överskottsmålet är så 97, men hur stor blir skillnaden med ett balansmål?

TCO hade seminarium idag måndag under den geniala rubriken “Överskottsmålet är så 1997!”. TCO:s argument: Överskottsmålet har bidragit till minskad statsskuld i relation till BNP. Idag har vi inte problem med statsskuld. Däremot behöver vi investera mer. Därför bör överskottsmålet bytas mot ett balansmål, vilket skulle ge staten mer pengar. Men hur stor förändring skulle det innebära?

Överskottsmål: staten ska under en konjunkturcykel gå med överskott som motsvarar 1 % av BNP (vilket just idag är ca 40 miljarder per år).
Balansmål: staten ska på lång sikt gå plus minus noll. Om BNP växer långsiktigt, vilket den normalt gör, minskar statsskulden som andel av BNP i båda fallen. Den minskar snabbare med överskottsmål.

Det finns inga enkla raka samband mellan statsskuld och samhällsekonomins funktionssätt. För mycket statsskuld eller fel finanspolitik kan vara dåligt. För sparsam finanspolitik kan vara minst lika dåligt. Olika former av lån är olika problematiska. Lån av Riksbanken för noll ränta kan vara oproblematiskt som lån, men den statliga konsumtionen av samma pengar kan fortfarande skapa problem, såsom hög inflation. Lån från privata marknaden innebär mer risker eftersom det kräver att marknaden har förtroende för regeringens finanser och politik. Lån i utländsk valuta av privata aktörer är ännu svårare.

Det verkar därför legitimt att fråga sig varför staten bör ha någon generellt målsättning för statsskuldens storlek överhuvudtaget? Den statliga skuldsättningen måste vara hållbar och hanteras korrekt. Men att utifrån detta bestämma storlek på sparandet framstår inte som en optimal lösning. Än mindre att ha samma mål för evigt.

Har vi full sysselsättning?

Frågan är istället om inte teorier kring arbetsmarknadens funktionssätt är mer avgörande för den ekonomiska politikens form och riktning. Huruvida staten bör låna/trycka pengar är till stor del en fråga om det finns lediga resurser i samhällsekonomin. Det vill säga: Har vi full sysselsättning? 

En definition av full sysselsättning är den arbetslöshetsnivå som är förenlig med stabil inflation = prisökningstakt/löneökningstakt. Denna arbetslöshetsnivå brukar kallas för långsiktiga jämviktsarbetslösheten/NAIRU. Idag dominerar tanken att jämviktsarbetslösheten främst bestäms av villkoren för arbetslösa och anställda, och delvis av konkurrensen bland företag. 

Om arbetslösheten är över full sysselsättning är det tänkbart att regeringen kan pressa ned arbetslösheten till full sysselsättning genom att köpa och bygga saker, expansiv finanspolitik. Och vice versa. Men enligt dominerande synsätt är det då avgörande var den långsiktiga “strukturella” jämviktsnivån befinner sig. Om politiken försöker pressa ned arbetslösheten lägre genom expansiv ekonomisk politik kommer det endast skapa inflation.

Sedan gammalt finns dock en debatt kring huruvida staten, genom finans- och/eller penningpolitik, skulle kunna pressa ned (jämvikts)arbetslösheten ännu lägre (här är två föreläsningar). Som exempel har LO börjat förespråka ett sådant synsätt senaste tiden. Men så länge samtliga riksdagspartier lutar sig mot NAIRU, har jag svårt att se att balansmål skulle innebära någon enorm skillnad jämfört med dagens politik. Regeringen skulle få något mer pengar att röra sig med, så visst de skulle slippa höja skatten lite jämfört med annars. Men det kommer inte innebära några enorma förändringar.

Balansmål & annan jobbteori

Om däremot riksdagspartierna godtog att jämviktsarbetslösheten/NAIRU kan flyttas med hjälp av finanspolitiken skulle det troligen innebära en stor förändring.

Typ så här: Det finns ingen objektiv definition eller konsensus kring hur lång en konjunkturcykel är, eller exakt hur man bör förstå upp- och nedgångar i samhällsekonomin. Om politikerna godtog att finanspolitiken kan ha en varaktig effekt på arbetslösheten skulle det gå att motivera en expansiv finanspolitik, så länge arbetslösheten är hög och inflationen är låg. Säg att vi antar att arbetslösheten idag skulle kunna sjunka med 5-6 procentenheter utan att Sverige får allvarliga överhettningsproblem.

I så fall skulle kanske dagens situation kunna beskrivas som så pass speciell att den motiverar stora offentliga utgifter, utöver överskottsmålet – eller ett eventuellt balansmål.  En sådan finanspolitik skulle alltså kunna innebära en ökning av statsskulden men nettoeffekten av denna skuldökning skulle i så fall (teoretiskt) kunna vara långsiktigt positiv för samhällsekonomin, om det skapade sysselsättning – givet att statsskulden togs upp på rätt sätt.

Konjunkturen skulle möjligen kunna beskrivas som att den når sin vändpunkt då finanspolitiken inte kan pressa arbetslösheten lägre. Men då är den stora förändringen en ny förståelse av var jämviktsarbetslösheten befinner sig, vad den beror av  och kanske även nya synsätt på konjunkturcykeln. Överskottsmålet är då troligen fortfarande problematiskt, men inte fullt lika centralt.

Läget idag

Regeringen räknar med att staten går med lite underskott närmaste åren för att sedan balansera statsbudgeten 2019. Arbetslösheten kommer enligt prognos att något år dessförinnan ha kommit ned till den nivå där jämviktsarbetslösheten kommer att befinna sig, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar. Diagram nedan från regeringens Vårproposition.

Superförenklat: Om regeringen trodde att den genom ökad konsumtion kunde pressa arbetslösheten lägre, hade det varit logiskt med större offentlig konsumtion framöver och en längre period med budgetunderskott. Till exempel fram tills dess mer tydliga indikationer på full sysselsättning/ökad inflation uppstår.

nairu

För övrigt: Det finns ingen objektiv metod för att mäta NAIRU, men olika metoder för att uppskatta nivån ungefär, varav samtliga är förenade med osäkerhet. Även i forskningen som argumenterar för någon av de typiska NAIRU-teorierna, finns ingen konsensus om exakt vilka faktorer som styr NAIRU, eller hur viktig enskilda faktorer är. Den empiriska litteraturen på OECD-länderna är rätt tydlig med att NAIRU i verkligheten kan flytta sig av, för oss, okänd anledning, exogena chocker etc. och brukar lyfta fram kombinationen av detta och arbetsmarknadens insitutioner.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s