Finns det några ekonomiska argument mot sänkt arbetstid?

Inom både vänstern och högern verkar det vara en vanlig föreställning att det är ekonomiskt svårt eller omöjligt att sänka arbetstiden i samhället.

De samhällsekonomiska “kostnaderna” påverkar på vilket sätt en generell arbetstidsförkortning kan genomföras, i vilken takt den bör genomföras och hur mycket skatterna kan behöva höjas för att anställa fler personer i offentlig sektor (för att kompensera de arbetstimmar som försvinner där). Vad jag har kunnat se påverkar inte ekonomin huruvida vi kan eller inte kan genomföra sänkt arbetstid.

I höstas publicerade vi en beräkning (här och här) för att ge en indikation kring vad det skulle kunna kosta att sänka arbetstiden. Vi jämförde vårt förslag med Konjunkturinstitutets beräkning från 2002.

Både vi och KIs beräkning indikerar att under de år då sänkningen av arbetstiden genomförs så kommer BNP att öka i långsammare takt än vad BNP hade ökat utan arbetstidsförkortning. Beräkningen utgår från genomsnittlig långsiktig BNP-tillväxt.

Efter att arbetstiden sänkts så kommer BNP att fortsätta att öka i samma takt som tidigare – givet att den ekonomiska politiken sköter sina kort rätt. Precis som idag med andra ord. Den andra stora nackdelen enligt vår beräkning är att det krävs en skattehöjning motsvarande kanske 0,5 % av BNP för att kompensera för de arbetstimmar som försvinner i offentlig sektor.

Både vår och Konjunkturinstitutets beräkning är teoretiska och aggregerade. Det är omöjligt att veta säkert i förväg. Men ingen beräkning tyder på att det är omöjligt att sänka arbetstiden eller att Sverige skulle bli fattigt – givet att reformen genomförs på rätt sätt och i lagom tempo. Slutsatsen är enbart att om det blir dyrare – använd fler år för att genomföra arbetstidsförkortningen. Gå långsammare framåt.

I diagrammet nedan har jag ritat in den teoretiska framtida BNP-tillväxten i tre scenarier (1) som vanligt: BNP växer med 2 % per år; (2) med sänkt arbetstid enligt vår (Katalys) beräkning; och (3) med sänk arbetstid enligt KIs beräkning. KI tänkte sig en reform som berörde fler personer, blev dyrare och genomfördes under längre tid. Vi tror på lite lägre kostnad och för lite färre personer. I båda scenarierna fortsätter vi att bli rikare: BNP ökar men i olika takt. Vi får både ökad fritid och ökad konsumtion av varor och tjänster.

tid

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s