Jag hör ibland att nationalekonomin inte har någon maktanalys, att nationalekonomer ogillar när människor samarbetar eller att vi inte bryr oss om fördelning. Detta känns ofta mest som missförstånd. Här är några grovt förenklade anteckningar.

Makt
Inom ekonomi använder vi ofta andra ord som åtminstone delvis betyder just “makt”. Till exempel utbud & efterfrågan. En standardteori för många marknader är att om efterfrågan ökar så pressas priserna upp. Med andra ord, när efterfrågan ökar så ökar säljarnas marknadsmakt – makt att höja sina priser.

Ibland beskrivs detta även i termer av just köpar- & säljarmakt. Maktrelationer på marknader kan påverkas av många saker: politiska regleringar kan direkt eller indirekt ge företag marknadsmakt att bestämma pris och/eller kvalitet. Producenter kan genom att ändra i varans egenskaper eller leveranssätt få ökad makt över prissättningen. Konsumenter kan genom ökad information få ökad makt att välja & därigenom bidra till att priserna sänks.

Även på arbetsmarknaden har ekonomer länge studerat hur efterfrågan ökar möjligheterna att höja priset på varor & arbete (alltså löner). När efterfrågan går upp, går arbetslösheten ofta ned. Den tillgängliga kapaciteten av arbetskraft & andra insatsvaror används mer, vilket ofta leder till ökad makt att höja priserna, varför dessa ökar.

Fördelning
En närliggande typ av kommentar är att ekonomer inte bryr sig om fördelning av inkomster eller fördelning mellan klasser. Även detta känns felaktigt. Dels därför att ekonomer länge studerat just fördelning av inkomster & förmögenheter, de senaste åren uppmärksammat i form av den forskning som Piketty och andra bedrivit.

Men detta känns även missvisande på grund av att ekonomer även här använder andra ord. En gammal standardteori är att arbetskraftens (marginella) produktivitet motsvarar reallönen, om marknader fungerar effektivt. Alltså: om arbetskraftens produktivitet ökar så ökar makten att höja priset på arbete genom mekanismerna kring utbud & efterfrågan.

Sambanden kring produktivitet och lön är omtvistat, exakt hur det fungerar är omtvistat och dessutom finns det ytterligare teorier kring dessa fenomen inom nationalekonomin. Men oavsett hur vi känner inför detta eller vad vi tror om det – detta är en samling teorier om varför vissa inkomster är fördelade som de är.

Samarbete
Många verkar även tro att nationalekonomer gillar konkurrens eftersom ordet används flitigt som politiskt förslag. Men att köpa & sälja saker betyder att två eller flera parter kommer överens om byten – det vill säga att de samarbetar mer eller mindre frivilligt.

Två säljare konkurrerar om att få samarbeta med kunderna. Konkurrens & samarbete pågår samtidigt.

Mer effektiv konkurrens på en marknad betyder per definition att köparna på en marknad blir bättre på att samarbeta med kunderna. Ibland genom att en konkurrerande säljare som var sämre på att samarbeta med kunderna försvinner från marknaden.

Formerna för handel kan vara mer eller mindre fria. Människor kan känna sig tvingade att byta varor, tjänster & pengar i en pressad situation. Människor kan bete sig mer eller mindre rationellt. Mer eller mindre information kan påverka våra val & möjligheter att välja. Marknader och ekonomiska byten kan uppstå indirekt genom annat tvång. Men själva handeln är en form av samarbete.

Jag har skrivit massa kritiska saker kring flera teorier som är dominerande inom nationalekonomin. Allt som ekonomer säger är inte smart eller rätt. Men det är alltid bra att fundera över vad man egentligen vill kritisera när man är kritisk. Många ekonomer skulle säkert säga detsamma om min kritik. Möjligen har jag dessutom missförstått kritiken mot nationalekonomin eftersom jag är van vid andra ord.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s