Foto snott från thefatjewish

Många menar att bristande matchning är den stora förklaringen till arbetslösheten och att detta är den avgörande nyckeln till att fixa situationen för diverse “utsatta grupper”, unga, invandrare, lågutbildade med mera. Jag är tveksam till att detta ger en korrekt bild av problemen.

Matchningsproblem används för att beskriva lite olika saker men handlar övergripande om skillnaden mellan arbetslösas färdigheter och nuvarande arbetstillfällen. En typ av matchning är den mellan jobb som folk har idag och de anställdas färdigheter & utbildning. Om denna matchning är dålig kan det innebära att samhällsekonomin arbetar under sin verkliga potential. Framtidskommissionen uppskattar att det finns ett stort inslag av bristande matchning räknat på detta sätt.

Denna typ av mätningar bör nog tolkas försiktigt. Det är svårt att mäta människors färdigheter & det är tänkbart att de kausala sambanden kring tillgång och efterfrågan på färdigheter går i båda riktningarna. Även om människor kan massa häftiga saker finns det ingen garanti för när/om det uppstår efterfrågan på allt detta häftiga. Och även individer med till synes bristande färdigheter kan lära sig saker på jobbet.

En annan typ av matchningsproblem är skillnaden mellan arbetssökandes färdigheter och de lediga jobben, vilket kan vara en orsak till arbetslöshet. Ett grovt mått på detta är den så kallade Beveridgekurvan: relationen mellan å ena sidan procent arbetslöshet & å andra sidan vakansgrad (antal lediga jobb dividerat på antal sysselsatta). Om arbetslösheten och vakansgraden stiger samtidigt (ungefär fler arbetslösa och fler lediga jobb) brukar det tolkas som matchningen försämras, och tvärtom. De senaste decennierna har Beveridgekurvan skiftat utåt i Sverige.

Diagram från Framtidskommissionen

beveridge_framkom

Men det är inte självklart att dessa skift enbart handlar om matchning. Om matchningsproblemen var allvarliga borde många företag rapportera svårigheter att rekrytera personal. Konjunkturinstitutets enkäter tyder dock på att dessa svårigheter legat på relativt beskedliga nivåer sedan uppgången i arbetslöshet 2008-2009. Intressant att notera att enkätsvaren varierar kraftigt över tid, med stora toppar då arbetslösheten går ned & dalar då arbetslösheten är något högre.

Diagram: data från Konjunkturinstitutet & OECD

dPersUnemp2

Ante Farm gör intressant poäng i en uppsats 2015: Om vi antar att få jobb i längden utannonseras utan att någon tillsätts kan vakansgrad förenklat tolkas som en grov indikation på att “mindre än 1 procent av gapet mellan jobben och sysselsättningen i privat sektor beror på matchningsproblem” (jmf första diagrammet ovan).

Sedan slutet av 1990-talet har arbetslösheten varierat kring 6-8 procent. En stor del av matchningsproblemen kommer troligen alltid att existera på grund av människor som flyttar, just pluggat klart etc. Räknat på detta sätt beror alltså arbetslösheten främst på andra problem än matchning (jmf SCB).

Men vi kan även betrakta matchningsproblem som en övergripande teori för hela löne- och prisbildningen, såsom den vanligt förekommande teorin om jämviktsarbetslösheten (NAIRU). Framtidskommissionen menar, liksom många andra, att ett skift utåt av Beveridgekurvan kan tolkas som att NAIRU stiger. Enligt denna typ av teori beror NAIRU i förlängningen till stor del på faktorer som påverkar arbetslösas sökbeteenden och lönekrav. Bättre matchning blir då ett verktyg för förbättrad löne- och prisbildning, vilket möjliggör lägre arbetslöshet vid stabil inflation.

Även här är flera tolkningar tänkbara. Samma fenomen skulle kunna uppstå på grund av fallande efterfrågan på arbetskraft. Minskad efterfrågan gör att arbetslösheten går upp. Om efterfrågan inte återhämtar sig kan det leda till att arbetslösheten biter sig fast. Några av de som blev arbetslösa blir långtidsarbetslösa, varpå deras färdigheter åldras och inte längre matchar de jobb som annonseras, lönerna anpassar sig inte på ett optimalt sätt. Ökad efterfrågan i rätt form kan enligt dessa synsätt sänka NAIRU, samtidigt som Beveridgekurvan skiftar in (olika mekanismer tänkbara, mer text här).

Svt, Farmer

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s