Blir det fler jobb om lägstalönerna sänks?

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Texten kanske uppdateras. Tipsa gärna.

Empiriska resultat ger inget entydligt stöd för att sänkta lägstalöner, eller förändrade regleringar som kan förväntas sänka dessa löner, leder till någon betydelsfull ökad sysselsättning. Empiriska resultaten är blandade och flera teoretiska invändningar är tänkbara. Även statistiskt signifikanta negativa estimat av effekterna av löneökningar verkar ofta indikera försumbara ekonomiska effekter.

Om det inte råder ett tydligt och enkelt samband bör förklaringen till “svaga gruppers” ställning på arbetsmarknaden sökas i något annat. Om det inte råder ett tydligt och enkelt samband mellan lägstalöner och sysselsättning bör de som idag uttalar sig om detta som om det gällde en naturlag sluta med detta.

Först mina funderingar, sen några studier

1. Ej teoretiskt självklart

Många verkar anse att frågan är teoretiskt självklar. Det känns inte seriöst. I någon mening utvecklas löner och produktivitet per definition i samma takt på lång sikt. Men det finns ingenting som garanterar att lön matchar produktivitet på något enkelt sätt alltid för alla.

Exakt vilken fördelning av inkomster, eller löner jämfört med kapital, som är den korrekta har jag svårt att se hur vi ska kunna veta. Delvis därför att inkomster påverkar produktionssätt och produktionssätt påverkar inkomster.

2. Kortsiktig fördelning av jobb mellan grupper?

Flera empiriska studier fokuserar på låglönegrupper och dylikt och hävdar att man då kan visa tydliga(re) effekter. Men om sänkta lägstalöner ska vara en framgångsrik strategi för att få fler i arbete bör det väl rimligen leda till ökad sysselsättning totalt. Annars riskerar de framgångsrika resultaten (lägre lön -> fler anställda) endast vara en effekt av en kortsiktig omfördelning av sysselsättning mellan individer som vid tillfället för reformen befinner sig inom den ena eller andra gruppen. Jag tror detta är en underskattad aspekt. Om det långsiktiga sambandet är oklart kan detta medföra att vi övertolkar de ekonometriska resultat som ger stöd åt sänkta-löner-teorin.

Jag ser ibland argument baserade på relativa resultat, såsom att människor med lägre utbildning har sämre sysselsättning än de med högre utbildning. Observationen får betraktas som naturlig, givet att vi antar att utbildning bidrar till användbara färdigheter på arbetsmarknaden. Detta är inget bevis för att utbildning är den avgörande åtgärden för arbetslöshet eller sysselsättningsgrad. Som exempel, har utbildningsnivån ökat mycket de senaste decennierna, även under den tid då Sverige och övriga OECD-länder upplevt relativt hög arbetslöshet & låg sysselsättningsgrad, jämfört med decennierna dessförinnan. I någon mån kanske även detta därför är en misstolkning av kortsiktig fördelning av arbetstillfällen.

 

3. Oklara resultat i makrostudier rörande arbetlöshet & institutioner

En anslutande diskussion är vilka faktorer som bestämmer arbetslösheten. Även detta tror jag är en underskattad aspekt i diskussionen om lägstalönerna. Min samlade bild av empiriska studier rörande arbetslöshet och arbetskraftens villkor & institutioner (a-kassa, fack m.m.) är att det inte råder något tydligt rakt positivt linjärt samband mellan institutioner (a-kassans ersättningsnivå) och arbetslöshet. Det verkar alltså inte vara någon naturlag att mer givmild a-kassa ger högre arbetslöshet.

Jag tror att detta även har betydelse för diskussionen om lägstalönerna. Institutioner, såsom arbetslöshetsersättning, kan förväntas påverka lägstalöner, reservationslöner etc. Eftersom det inte verkar råda rakt samband mellan a-kassa och arbetslöshet skulle det även kunna tolkas som att sambandet lägstalöner & sysselsättning är oklart.

Mitt intryck är att många ekonomer utgår från en teori där samhällsekonomin på lång sikt enbart bestäms av strukturella utbudsfaktorer – samt tror att detta är den enda möjliga teorin (förenklat brukar detta beskrivas som den “neoklassiska” skolan men liknande perspektiv återfinns i flera traditioner). Jag är inte säker på vilken teori som är rätt eller om vi nånsin kommer vara helt säkra.

4. För- & nackdelar med att studera Sverige/andra länder

Mycket av forskningslitteraturen i sammanhanget rör minimilöner som bestäms i lag, vilket Sverige och andra länder saknar. Jag är tveksam till hur viktigt det är att just studera Sverige för att förstå detta samband, givet att man i internationella studier justerar för detta i den empiriska analysen. Men viktigt att tolka resultat på andra länder försiktigt.

I Sverige är lägstalönerna relativt höga. Dels kan vi tänka oss att detta ökar risken för att våra löner därigenom skapar problem. Å andra sidan – om högre lön kan pressa upp produktivitet (se nedan) och lönerna är avtalade mellan arbetsmarknadens parter och ej i lag, kanske båda dessa saker neutraliserar stora delar av problemen.

Exempel på studier

  • Skedinger (2007) beskriver det som att det rådde konsensus om effekterna av minimilöner på sysselsättningen fram till 1990-talet. Konsensus bröts bl.a. av Card och Kruegers analyser som indikerade att sambandet var oklart eller positivt (högre lön ~ mer sysselsättning). “De senare resultaten har dock varit föremål för intensiv diskussion bland forskarna. I en replikväxling mellan Card och Krueger och några av deras kritiker tycktes de förra vara beredda att modifiera sina slutsatser till att höjningen av minimilönen ‘sannolikt inte hade någon effekt'”.
  • Brown (1999) redovisar resultat från 28 studier utförda 1970-1995, nästan samtliga finner att sysselsättningen bland unga minskar då lägsta lönerna ökar.
  • Stewart och Swaffield (2008): införande av minimilönerna i Storbritannien ledde till minskad arbetstid bland anställda med låga löner. Jämför timmar med detaljerad data.
  • de Linde Leonard m fl (2014), översikt och metaanalys för Storbritannien och minimilön. “The employment effect from raising the minimum wage has long been studied but remains in dispute. Our meta-analysis of 236 estimated minimum wage elasticities and 710 partial correlation coefficients from 16 UK studies finds no overall practically significant adverse employment effect.” Vissa branscher påverkar dock mer än andra.
  • Doucouliagos och Stanley (2009) metaanalys av 64 studier på USA, minimilön. Den samlade bilden stödjer Card och Kreugers resultat. Argumenterar i flera studier för att forskningslitteraturen, primärt den som rör USA, “is contaminated by publication selection bias, which we estimate to be slightly larger than the average reported minimumwage effect.” Genom en regressionsanalys justerar de för denna publication bias och menar då att de samlade resultaten ännu mindre stödjer teorin att sänkta lägstalöner medför ökad sysselsättning.
  • Få empiriska studier på just Sverige. Exempel på undantag: Skedinger (2011) finner att högre lägstalöner minskar sysselsättning och arbetstid bland unga.

Exempel på studier med indirekta resultat

  • Som jag skrivit om på många ställen förekommer rikligt med aggregerade ekonometriska analyser som inte finner något trovärdigt stöd för den populära teorin att arbetslösheten i längden samvarierar med strukturella villkor för arbetskraft och arbetsgivare (såsom a-kassa eller konkurrenstryck på varu- och tjänstemarknader). Avsevärt viktigare förklaring för de betydelsefulla variationerna i arbetslöshet verkar efterfrågefaktorer, såsom investeringar och till mindre del ränta vara.
    Exempel här och här, min egen räkning här. Annorlunda uttryckt: det går inte att bevisa något enkelt och rakt samband mellan regleringar som kan förväntas pressa upp lägstalönerna och arbetslösheten. Denna typ av studier fokuserar dock i regel på hela arbetsmarknaden (och inte på specifika grupper, såsom unga/lågutbildade etc). Jag tror att detta fokus är en fördel.
  • Storm och Naastepad har i flera publikationer argumenterat för att ökade regleringar på arbetsmarknaden kan bidra till ökad arbetskraftsproduktivitet och högre löner. Hävdar att detta stöds av ekonometrisk analys på aggregerade data för OECD-länderna (här). Teoretiskt trovärdigt men rimligen komplext och ej enkelt linjärt samband i alla lägen. Den gamla svenska Rehn-Meidner-modellen byggde på samma princip.
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s