Politik bara viktigt för antal lediga jobb?

Arbetslösheten samvarierar med investeringar och mindre tydligt med institutioner och villkor. Min och andras tolkning av detta är att statens finans- och penningpolitiks roll för sysselsättningen kan vara underskattad. Flera gånger har jag stött på vad jag uppfattar som ett missförstånd i sammanhanget.
Diagram längst ned (tidigare text här och här).

Resonemanget brukar låta ungefär så här: Även med hänsyn till ovanstående observation kan ekonomiska politiken och exogena variationer i totala efterfrågan enbart påverka antal lediga jobb. Och om folk har för lite färdigheter eller för lite utbildning så kan staten inte sänka arbetslösheten genom att öka efterfrågan. Staten bör därför enbart fokusera på utbildningssatsningar och justering av ersättningar och bidrag.

När man funderar kring sysselsättningen tror jag man tjänar mycket på att utgå från följande teoretiska grundföreställning (vilket alla teorier gör, om inte annat outtalat och indirekt): Sysselsättning och arbetslöshet i moderna samhällsekonomier beror, per definition, på i vilken utsträckning priser och löner matchar varandra.

Alltså, priserna som konsumenterna betalar för varor och tjänster; och lönerna som de anställda får betalt för att producera varor och tjänster; och sedan spenderar på konsumtion av varor och tjänster.

Nästa steg är att analysera vilka mekanismer som påverkar att priser och löner matchar. Det finns många teorier. Eftersom investeringar och arbetslöshet samvarierar även med hänsyn till andra villkor för arbetskraften (a-kassa, regleringar, skatter) är vår tolkning att investeringar har stor betydelse för huruvida löner och priser matchar. Få andra faktorer, om någon, verkar samvariera så tydligt med arbetslösheten.

Detta kan tyda på att investeringar påverkar människors möjligheter att hitta arbete – även med hänsyn till de egenskaper de arbetssökande har. Eller åtminstone att totala efterfrågan i samhällsekonomin varierar på ett sätt som inte kan förutses genom att enbart titta på institutionella villkor. Andra faktorer är så klart också viktiga – men variationer totala efterfrågan verkar leva ett eget liv – och ha en egen betydelse för jobben.

Två illustrationer av detta: Sverige hade låg arbetslöshet 1960-1990. Och sen hög arbetslöshet från 1990-talets början till idag. I början av 1990-talet går arbetslösheten upp i alla åldersgrupper och utbildningsnivåer. Arbetslösheten verkar förbli högre för alla grupper ända fram till idag. Högre arbetslöshet betyder alltså på att matchningen av löner och priser fungerar sämre än tidigare. Detta kan även vara ett tecken på att arbetsmarknaden och svensk ekonomi fungerar generellt sämre.

Den långa perioden av hög arbetslöshet sammanfaller med att mängden investeringar och investeringstakten verkar vara relativt små, jämfört med decennierna tidigare – då investeringarna var högre och arbetslösheten var lägre. Men olika förklaringar och tolkningar är så klart tänkbara.

Diagram: Högre arbetslöshet även för högutbildad medelålders senaste 20 åren
Övre diagram från denna rapport. Nedre diagram kopierat från Finanspolitiska rådet, som även har liknande illustration för kvinnor och massa andra data.

d3

fpr

Diagram nedan från denna rapport: De år då mängden investeringar var större var arbetslösheten lägre.

accu

Advertisements

One thought on “Politik bara viktigt för antal lediga jobb?

  1. Historiskt har det varit stort fokus på att se till att avkastning från investeringar är högre än avkastning från lån till icke-produktiv sektor. Det har säkerställt hög grad investeringar.

    https://archive.sustecweb.co.uk/past/sustec17-3/usury.htm

    Lån till markköpare leder inte till investeringar i produktiv sektor. Det blir en belastning på ekonomin.
    http://www.citylab.com/housing/2015/04/the-real-role-of-land-values-in-the-united-states/389862/?utm_source=SFFB

    https://softleftpolitics.wordpress.com/2016/03/09/what-we-tax-a-front-line-in-the-war-between-left-and-right/

    Jag tror att vi skulle få en bättre ekonomi om vi beskattade lån som är till för att köpa redan existerande fastigheter. Dvs motsatsen till ränteavdrag.

    Lån till nybyggnation skulle slippa låneskatten. Detta skulle styra om bolånen till att bli produktiva investeringar istället för att, som idag, utgöra en börda på samhället. Det skulle sänka arbetslösheten.

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s