10 Saker Om Superkrisen Vi Behöver Prata Mer Om

2008-2009 inträffar en global ekonomisk kris. Flera aspekter av detta förtjänar mer diskussion. Tolka diagrammen försiktigt. Se det som utkast till anteckningar.

1.     Privata skulder viktiga i kris

År 2008-2009: Ju större minskning av totala mängden skulder i privat sektor, desto mer faller BNP i genomsnitt, diagram 1a. Sambandet är relativt svagt, jämfört på detta sätt, så till vida att prickarna i diagrammet spretar. Det svaga sambandet kan troligen förklaras av flera saker. Ett skäl till att det spretar kan vara att BNP påverkas av många saker. Ett annat skäl till att resultatet spretar kan vara att detta inte är en optimal metod för att jämföra denna faktors betydelse, vilket diskuteras nedan.

Diagram 1b visar förändring i privata skulder och förändring i arbetslöshet 2008-2009. I diagrammet minskar de privata skulderna i 38 länder. I 36 av dessa steg arbetslösheten. Undantagen är Jemen och Luxemburg.

Diagram 1a och 1b: Privata skulder sjönk i krisländerna

154 observationer:
cloanspg09

86 observationer:

cloanspg_cunemp09

Data från TheGlobalEconomy och Världsbanken. Har fått bekräftat enstaka fel i deras tidsserier för lån (ej i diagram). Använder källan med förhoppningen att få jämförbara data för många länder. Korrelationen i diagrammet stämmer med forskning.

2.     Privata skulders relation till inkomst viktig relation

Flera kristeorier lyfter fram relationen mellan privata lån och inkomster. En sådan typ av forskning är Hyman Minskys teorier om kriser. Del av hans teori förenklat: En låntagare (privatperson/hushåll/företag) betalar utgifterna för lån med inkomster. Ju mer lån, desto mer chans att låntagaren får problem med lånet. Minsky utgår ifrån att banker kan påverka mängden pengar och därigenom totala efterfrågan. När hushåll och företag betalar tillbaka sina lån försvinner pengar som hade kunnat gå till konsumtion – varpå efterfrågan i samhället riskerar att minska (Minsky här och här. Andra om pengar här & här).

Även detta verkar ha betydelse kring 2008-krisen. För att få med många länder i diagrammet använder jag här BNP som ungefärligt mått för inkomster. Diagram 2 visar att ju mer privata skulder ökade jämfört med BNP år 2000-2007, desto mer steg arbetslösheten i genomsnitt 2008-2009. Motsvarande korrelation även om krisen mäts i BNP-förändring detta år.

Diagram 2: Privata skulder ökade snabbt i många länder före krisen

privlgdp_Chg07unempl

Data från TheGlobalEconomy, Världsbanken, AMECO, egna beräkningar.

Även om dessa resultat är spännande är det svårt att utifrån detta ge precisa politiska rekommendationer. Bland annat på grund av olika mätmetoder för privata lån. Det finns goda skäl att tro att ökade skulder i relation till inkomster ökar risken för problem. Men det är svårt att säga (1) exakt vid vilken skuldnivå en kris inträffar, samt (2) hur långt ned skulderna bör pressas.

3.     Kan statsskulder förklara något 2008?

Jag har svårt att se att statsskulder skulle förklara varför krisen 2008 startar. Däremot ökar statsskulderna kraftigt i många länder efter att krisen startar, vilket får stor betydelse senare (diagram för Grekland, Spanien samt Estland, Lettland och Litauen).

Diagram 3a: Ju mindre statsskuld, desto mer sjönk BNP år 2008-2009. Om statsskulder orsakade krisen borde sambandet varit det omvända. Diagram 3b: Inget tydligt samband mellan förändring av statsskuld år 2000-2007 och BNP-tillväxt 2008-2009. Liknande resultat när jag jämför statsskuld mot arbetslöshetsförändring 2008-2009.

Diagram 3a och 3b: Oklart samband mellan statsskuld och kris

d1govlvl d2govchg0

Data från Reinhart & Rogoff, AMECO, Världsbanken, egna beräkningar.

4.     Kan bostadspriser förklara något 2008?

Det verkar finnas viss samvariation mellan bostadsprisernas utveckling före krisen och krisens djup. Sambandet är inte så starkt vid jämförelse med alla länder. Däremot mer tydligt resultat när endast krisländerna jämförs. Diagram från  Torbjörn Beckers uppsats, vilket visar samvariationen mellan förändring av bostadspriser före krisen samt krisens djup mätt i BNP-tillväxt 2008-2009.

Vänster = alla länder. Höger = endast krisländer.

becker

En tolkning av detta är att privata skulder påverkar både bopriser och privat konsumtion och därigenom även tillväxt och jobben. Många privata-skulder-skapar-kriser-teorier fokuserar just på skulderna. Tillgångspriser kan vara intressanta men betraktas ofta som en mer sekundär faktor. Irving Fischers arbeten om kriser, skulder och deflation är fortfarande läsvärda. Från en av hans mest kända artiklar:

”In the great booms and depressions, each of the above-named factors has played a subordinate role as compared with two dominant factors, namely over-indebtedness to start with and deflation following soon after; also that where any of the other factors do become conspicuous, they are often merely effects or symptoms of these two. (…) Thus over-investment and over-speculation are often important; but they would have far less serious results were they not conducted with borrowed money. That is, over-indebtedness may lend importance to over-investment or to over-speculation”

5.     Kan skulders relation till inflation förklara 2008?

Skuldökning verkar föregå kris, om skulderna ökar snabbare än inkomsterna. Detta är inte samma sak som real skuldökning (skuldstock justerat för inflation), vilket inte heller verkar samvariera särskilt väl när alla länder jämförs; och samvariera relativt svagt med krisen då endast krisländerna jämförs. Även dessa diagram är från Torbjörn Beckers uppsats och visar förändring av bostadspriserna åren före krisen, samt BNP-tillväxt 2008-2009. Fisher, Minsky och dylika forskare menar att länder där den privata skuldstocken minskar kan få problem med deflation, sjunkande priser. Det är dock ett annat typ av samband.

becker2

6.    Var det EMU:s fel?

Har sett flera kommentarer om att 2008-krisen i någon mening var EMU:s fel, eller åtminstone grunden till Greklands problem. Förenklat skulle krisen i så fall ha startat på grund av att Europeiska Centralbanken (ECB) satte sin styrränta för lågt för vissa av de krisdrabbade länderna, eftersom ECB:s räntepolitik var anpassad efter länder som Tyskland och Frankrike. Detta skulle då ha bidragit till överhettning och en obalanserad utveckling av arbetskraftskostnader och produktivitet i flera länder, vilket kulminerade i 2008-krisen (intressant studie på obalanser av Tony Johansson och Jonas Ljungberg här).

Denna typ av diskussion tar fasta på verkliga problem som EMU måste hantera om projektet ska finnas kvar. Men jag har svårt att godta denna typ av teori som en fullständig förklaring till krisens utbrott. Jag har svårt att se att EMU kan förklara varför krisen även slog mycket hårt mot länder utanför EMU. Atif Mian och Amir Sufi har i flera vetenskapliga studier visar hur en av de mest centrala mekanismerna bakom USA:s djupa kris 2008-2009 var privata skulder. Krisen blev särskilt djup i områden där hushållen hade tagit på sig mer skulder. Om så var fallet (vilket många godtar efter att ha läst deras analyser) – varför kan inte detta även vara anledningen till problemen i de krisdrabbade länderna i Europa och på andra ställen, där vi kunnat se liknande mönster? Deras AER-artikel.

Kan EMU ha skapat de privata skuldbubblorna i medlemsländerna? Jag har inte sett någon studie på exakt detta men generellt ska man nog vara försiktig med att överdriva betydelsen av centralbankers styrräntor för detta. Räntor påverkar efterfrågan på lån, men privat sektors intresse för att låna verkar även påverkas mycket av villkoren för att låna, såsom reglerna för lån till bostadsköp med mera.

7.    Hur intressant är just 2008?

Kriser inom nationalekonomin betraktas ofta som plötsliga chocker. Detta är troligen en anledning till att krisen 2008/2009 ofta studeras som en speciell tidpunkt. Men flera teorier menar att enstaka länder kan uppleva kraftiga upp- och nedgångar på grund av fluktuationer i privata lån och skulder – utan att hela världen går in i kris samtidigt. Den relevanta jämförelsen kanske därför snarare handlar om vad som händer när mängden privata lån fluktuerar – inte vad som hände överallt ett visst årtal, såsom i mina diagram ovan.

Spaniens kris runt 2008 verkar vara ett bra exempel på detta. Världskrisen startar kring slutet av 2008. Men Spanien verkar uppleva en ganska brant ökning av arbetslösheten redan i mitten av 2007. Detta verkar svårt att förklara som ett resultat av en psykologisk chock som drar hela världen in i kris – vilket inträffar först ett år efter att problemen börjat i Spanien.

Däremot kan Spaniens utveckling förklaras av att den privata skuldstocken i Spanien börjar avta i ökningstakt och sedan övergår i minskning, under samma tidsperiod som arbetslösheten börjar öka. Om detta är anledningen till Spaniens kris är det kanske även förklaringen till problemen i andra länder och vid andra tidpunkter? Diagram för Spanien: arbetslöshet (linje) och förändring av privata skulder (staplar). Mer anteckningar om detta här.

span_u

Data från BIS, Eurostat, egna beräkningar. Privata lån deflaterade mot KPI. Förändring 1Q = förändring från föregående kvartal.

8.     Var det annorlunda denna gång?

Ser vi längre tillbaka verkar många historiska exempel stödja teorin att det intressanta inte är 2008, utan snarare skuldstockens fluktuationer. Två exempel från vår närtid: Japan och Sverige.

Japan sticker ut i diagrammen ovan och verkar haft kris 2008-2009. Men Japan har haft svag BNP-utveckling och minskande privata skulder sedan 1990-talets början, då de hade stor finanskris, vilken i sin tur föregicks av en kraftig ökning av den privata skuldsättningen.

Japan är ett av få rika länder som upplevt en verkligt lång tidsperiod i modern tid då den privata skuldmängden minskat. Detta sammanfaller i tid med svag inhemsk privat efterfrågan och inflation kring noll. Under samma tidsperiod har de japanska regeringarna kört stora budgetunderskott och landet har idag en rekordhög statsskuld. Diagram från Richard Koo: Cirka 20 år med nollränta och minskande privata skulder.

Koo1

En tolkning av Japans utveckling är att efterfrågan i privat sektor varit svag men att detta har balanserats av regeringens budgetunderskott som hållit uppe efterfrågan. Budgetunderskotten har hållit landet från att hamna i en deflationsspiral. Givet att vi tolkar detta korrekt tyder få saker på att Japans situation hade varit bättre om staten hade låtit bli att ta dessa enorma lån. Däremot hade det troligen varit bättre om de från första början förhindrat privat sektor från att bygga så stort skuldberg.

Sverige drabbades relativt milt av 2008-krisen. En förklaring skulle kunna vara att den privata skuldmängden har fortsatt att öka här. Däremot hade Sverige kris i början av 1990-talet, vilket troligen kan förklaras just av fluktuationer i mängden privata lån och skulder (diagram och anteckningar här).

9.     Är privata skulder alltid viktiga?

Jorda, Schularick och Taylor jämför 200 recessioner i 14 länder år 1870-2008. De finner att ju mer lånedriven en högkonjuktur var, desto djupare blev den efterföljande lågkonjunkturen.

Om privata lån kan påverka totala efterfrågan bör detta märkas i förändringen av lånestocken. Större ökning av lånen = större ökning av totala efterfrågan och tvärtom. När jag gör en enkel jämförelse av privata lån, statsskuld och arbetslöshet i 24 länder för åren 1960-2014 verkar även detta ge relativt tydlig samvariation, ungefär som Jordan m.fl. argumenterar (fyra exempel i diagram 4).

Även om arbetslöshetens nivå varierar kraftigt i flera länder över tid verkar de flesta upp- och nedgångar sammanfalla med minskningar och ökningar av den privata mängden lån och skulder. Liknande resultat uppstår när jag jämför förändringen av arbetslöshet mot förändringen av förändringen i skulderna, som procent av BNP (diagram 5). 

Diagram 4.
Svart linje = Arbetslöshet % av arbetskraften (vänster axel). Röd linje = privat skuldstock, förändring som % av BNP (höger axel). Grön prickig linje = Privata skulder + statsskuld, förändring som % av BNP (höger axel). Höger axel är upp och ned för korrelationen ska synas tydligare. Klicka på bild för förstorning.

ct1_Francect1_Spain
ct1_Japanct1_USA

Diagram 5: Förändring av förändringen.
Svart linje = förändring av andelen arbetslösa, procentenheter. Röd linje (privata skulder) och prickig linje (totala skulder) = förändring av förändring av skuld, som procent av BNP.

cct1_Francecct1_Spain cct1_Japancct1_USA

Data från BIS, AMECO, Reinhart och Rogoff, egna beräkningar. Stöds även av OLS med hänsyn till länder och år (fix effect). BIS långa tidsserie på lån verkar korrekt. Tidsserierna från TGE & WB ovan verkar som sagt innehålla en del fel längre tillbaka och används därför inte här.

Detta bevisar inte att lånen påverkar arbetslösheten. En tolkning är att samvariationen uppstår på grund att det finns ett kausalt samband. I så fall kan det vara ännu ett tecken på att lån och skulder kan skapa kriser – men att 2008 i sig inte är en unik kris i detta hänseende. Oavsett tolkning är det svårt att ge tydliga politiska rekommendationer. Olika stora förändringarna av skulderna verkar skapa olika nivåer av arbetslöshet, vilket kan tyda på att andra faktorer också är viktiga

Diagram för Sverige

Arbetslöshet och förändring av lånestock:
ct1_Sweden

Förändring av arbetslöshet och förändring av förändring av lånestock:

cct3_Sweden

10.   Andra tänkbara slutsatser

Givet att ovanstående är intressant bör det kunna få rätt stora konsekvenser för hur vi ser på samhällsekonomin. Till exempel:

  • Vilka möjligheter har penningpolitiken att bidra till full sysselsättning? Om privat sektor vill minska sin lånemängd kan det begränsa räntepolitikens möjligheter. Det skulle i så fall kunna innebära ett större ansvar för finanspolitiken.
  • Arbetslösheten i OECD-länderna sedan 1960 verkar samvariera med investeringar  (anteckningar här). Investeringarna har minskat i många länder senaste decennierna. Möjligen kan de privata lånen bidra till en förståelse av hur detta ska förstås.
  • Samtidigt som investeringarna minskat har de privata lånen ökat. En tolkning är att det inte endast är mängden lån som spelar roll utan även vad privat och offentlig sektor lånar till för typ av konsumtion.
  • Statsskulder kan skapa problem. Men om privata lån kan skapa så här stora problem kanske det även kan vara en räddning?
  • Finanskriser diskuteras ofta med fokus på enstaka år; bankeras (o)vilja att låna ut; konkurser och problem; moralisk risk. Detta är fortfarande viktiga saker. Men om privata lån också är viktiga finns det anledning att fundera även kring detta.
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s