Estland hade minst statsskuld i EU 2007. Du kan aldrig gissa vad som hände sen.

År 2007 hade Estland minst statsskuld bland EU-länderna, räknat som andel av BNP. Även Lettland och Litauen hade bland EU:s minsta statsskulder. Strax därefter drabbas alla de tre baltiska länderna (hädanefter ELL) av omfattande finanskriser, varpå statsskulderna börjar öka. I Lettland och Litauen är ökningen omfattande. I den mån statsskulderna förändrats åren före krisen hade de minskat något.

Detta är inte bara kuriosa. Många verkar tro att de kriser som startade kring 2008 och till stora delar fortfarande pågår i många länder, uppstod på grund av stora statsskulder. Många verkar ha svårt att tänka sig att privat skuldsättning är en central mekanism bakom dessa problem. Detta påverkar även hur vi ser på vår egen ekonomiska politik och relation till andra länder.

s2007

bal_s1

1. Låg arbetslöshet före krisen

Liksom de flesta krisdrabbade länderna upplevde ELL kraftig ekonomisk tillväxt åren före krisen, varpå arbetslösheten sjönk till kring 5 procent – ett rekord jämfört med de 10 åren dessförinnan. I och med krisen stiger arbetslösheten i alla tre länderna. Sedan dess har arbetslösheten sjunkit igen men sex år senare har den fortfarande inte nått ned till de tidigare rekordlåga nivåerna, även om Estland är nära.

u1

2. Låga skatter & avregleringar

Åren före krisen varierade totala skatteintäkter i relation till BNP (skattekvoten) kring 36 procent av BNP i Estland och strax under 34 procent i Lettland och Litauen (Eurostat). Sverige, som inte upplevde någon finanskris har i flera decennier haft en skattekvot motsvarande kring 45-50 procent av BNP. Jämfört på detta sätt med andra länder verkar ELL varken haft extremt höga eller låga skatter.

De baltiska länderna ingick tidigare den sovjetiska diktaturen. Men efter Östblockets fall har många varu- och tjänstemarknader avreglerats. Enligt OECDs index för detta var Estland överlag relativt lite reglerat jämfört med andra OECD-länder. Diagrammet visar OECD index för regleringar 2008. Högre värde =  mer regleringar. Några av de värst drabbade krisländerna markerade i blått.

Grekland sticker ut som relativt hårt reglerat. USA, som också gick in i liknande svår finanskris samtidigt som Grekland, sticker ut som ett av de minst reglerade. Värden saknas för Lettland och Litauen men liknande index från 2013 indikerar inte att någon av de var extremt reglerade och inte heller extremt icke-reglerade.

reg1

Data från OECD: Product Market Regulations.

3. Privata skulder viktig orsak till kris

Det som istället framstår som den enskilt viktigaste förklaringen till att krisen startar i dessa tre länder är den privata skuldsättningen. Alltså samma mekanism som i Grekland, Spanien, Irland, USA och många andra länder runt samma tidpunkt.

Inför krisen lånade bankerna (baltiska och utländskt ägda banker) i ELL ut stora summor till privatpersoner och företag så att dessa kunde köpa saker de egentligen inte hade råd med på längre sikt. Detta drev bland annat upp priset på bostäder, vilket mellan år 2000-2007 i snitt ökade med ofattbara 450 procent i Litauen.

Den totala mängden utestående privata lån och skulder ökade under 2000-talet i alla tre länderna. Från motsvarande 10-15 procent av BNP i mitten av 1990-talet, till ca 105 procent av BNP år 2009 i Estland och Lettland och 70 procent i Litauen. I alla tre länderna är ökningstakten av privata lån hög – över 40 procent ökning av lånestocken per år, de sista åren före krisen.

Lånens ökningstakt börjar avta kring 2007 och övergår 2009 i minskning. I samband med detta går de tre länderna in i kris. Liksom i många andra länder är det först efter att den privata lånemängden börjar minska som statsskulden börjar öka. I Estland är ökningen av statsskulden blygsam jämfört med många andra länder men i den mån den ökar sker det efter att mängden lån börjar minska.

Ett sätt att illustrera ovanstående ges i de här tre diagrammen: Staplarna (vänster axel) = årlig förändring av totala mängden privata lån dividerad med BNP. Linjen visar statsskuld i procent av BNP (höger axel).

Lithuania-d2 Latvia-d2

Estonia-d2

När privat sektor minskar sina skulder riskerar efterfrågan på varor och tjänster att minska. Detta eftersom att om tillräckligt stor andel av privat sektor vill minska sina skulder slussas pengarna som går in till bankerna i form av amorteringar, aldrig ut i nya lån. Istället kan man förenklat beskriva det som att pengar försvinner – vilka annars hade kunnat användas till konsumtion. Totala efterfrågan faller (eller ökar långsammare än tidigare), varpå efterfrågan på arbetskraft minskar och arbetslösheten stiger, åtminstone på kort sikt.

När totala efterfrågan utvecklas svagt kan det även leda till problem för låntagare, att hushåll och företag inte kan betala sina lån. Och sjunkande priser, till exempel på bostäder.

4. Krisens följder och fenomen

Flera saker förtjänar ökad uppmärksamhet i detta sammanhang. Efter att krisen startade och arbetslösheten steg kraftigt har den under senare år gått ned i alla tre länderna, främst i Estland. Bland de hårdast drabbade krisländerna är detta ovanligt. Även Lettland och Litauen har upplevt sjunkande arbetslöshet men har ändå idag en arbetslöshet kring 10 procent, strax ovanför Sveriges nivå.

Estland och Litauen införde i början/mitten av 1990-talet sedelfondssystem för penningpolitiken (ovanligt idag men vanligare förr). Sedelfonder, en självständig myndighet vars syfte är att hålla fast växelkurs och låg inflation, motiveras ofta med att detta ska stabilisera penningpolitiken från politiska påtryckningar på ett tydligare sätt än till exempel självständiga centralbanker kan garantera. Det är intressant att detta inte verkar ha haft någon dämpande effekt på den privata skuldtillväxten – även om detta inte heller verkar ha varit ett syfte med denna politik. Alla tre länderna höll fast växelkurs mot Euron sedan flera år före krisen och har senare infört Euron helt.

Advertisements

2 thoughts on “Estland hade minst statsskuld i EU 2007. Du kan aldrig gissa vad som hände sen.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s