Banklån viktig faktor i Spaniens kris

Häromdagen trädde Medborgarskyddslagen i kraft i Spanien, vilken inskränker demonstrationsrätten. Lagen är högerregeringens svar på folkligt missnöje i kölvattnet av den svåra ekonomiska krisen i landet som startade kring 2008. Men hur började krisen?

1. Spanien intressant för att förstå kriserna

Spanien är ett av de länder där 2008-krisen startar först. Den spanska statsskulden minskade kraftigt i relation till BNP före krisen. Och det är ett av de länder som drabbats hårdast – arbetslösheten har legat på extremt höga nivåer sedan 2008.

u1

Data från Eurostat

2. Låg arbetsmoral, höga skatter och givmild a-kassa kan inte förklara krisen

I samband med finanskriser blommar alltid moraliska floskler upp, ofta utifrån rasistiska stereotyper. I Spaniens fall har det varit något mindre av den varan jämfört med allt snack om lata greker. Men även Spanien och andra krisländer har beskrivits som PIIGS-länderna, “grisländerna”.

Ett argument på temat är att kriserna skulle ha uppstått på grund av att invånarna i krisländerna jobbar för lite eller går i pension för tidigt. Inget av detta kan förklara akuta kriser som utvecklas under några månader. Statistik kring 2008-krisen talar dessutom för motsatsen – invånarna i flera av de krisdrabbade länderna har jobbat relativt mycket jämfört med andra länder (se här). 

Många säger att krisländerna måste genomföra “strukturella reformer”, såsom sänka a-kassan och skatterna, förenkla regelverk eller genomföra andra förändringar för mer effektiv konkurrens. Det kan finnas skäl för olika sådana förändringar i flera av de länder som drabbades av 2008-krisen. Höga/låga skatter och dåliga regler och lagar kan skapa långsiktiga trögheter i samhällsekonomin, och på sikt låg tillväxt, hög arbetslöshet eller liknande. Men inget av dessa fenomen skapar (i regel) akuta finanskriser och hjälper oss därför inte heller att förstå vad som pågår just nu.

Även med detta sagt känns det ofta konstigt med vilken självklarhet sådana uttalande görs till höger och vänster, med tanke på att det i empiriska studier är svårt att se något tydligt och enkelt samband mellan strukturella faktorer och arbetslöshet. Det är klart att strukturer och institutioner påverkar hur människor beter sig – men det är inte så enkelt att mindre a-kassa/skatter/regleringar alltid leder till ökad samhällsekonomisk effektivitet (text här).

3. Statsskulden kan inte förklara krisen

Många verkar fortfarande tro att 2008-krisen startar på grund av stora statsskulder. Ingenting tyder på att så är fallet. Statsskulderna börjar öka i krisländerna efter att krisen startar (diagram här).

I flera länder minskade statsskulden som andel av BNP inför krisen – bland annat i Spanien. År 2007, då arbetslösheten börjar stiga i Spanien, är den spanska statsskulden mindre än Sveriges, uttryckt som procent av BNP, och nära genomsnittet bland OECD-länderna. Den spanska statsskulden hade då minskat kontinuerligt i 10 års tid, se diagram nedan.

4. Privata banklån troligen viktig orsak till krisen

Mängden privata lån ökade kraftigt under lång tid i Spanien. När ökningstakten börjar avta, under 2007-2008, och vänder i minskning börjar arbetslösheten stiga och krisen startar. Mängden privata lån har fortsatt att minska sedan dess i Spanien, medan statsskulden ökat kraftigt. Denna faktor framstår som den enskilt mest avgörande till krisens uppkomst i Spanien och ett flertal länder som haft finanskris sedan 2008, däribland Grekland

skuld1

Data från Eurostat och BIS. Privata lån deflaterade mot KPI.

En förklaring till att fluktuationer i privata lån kan bidra till kriser (fluktuationer i produktion och sysselsättning) är att kortsiktigt (1) när banker skapar lån så skapas nya pengar som kan användas till konsumtion. När lånen betalas tillbaka försvinner pengar som hade kunnat användas till konsumtion. (2) När mängden lån minskar, eller inte ökar i samma takt som tidigare, minskar konsumtionen (eller dess ökningstakt), varpå efterfrågan på arbetskraft minskar jämfört med tidigare. När dessa förändringar blir kraftiga på kort sikt leder det ofta till att produktion och sysselsättning först ökar kraftigt för att sedan falla brant. Det är detta fenomen och olika händelser kopplat till detta fenomen (såsom att banker får problem) som brukar beskrivas som en ekonomisk kris/finanskris (diskussion här. Se även vår rapport till SIEPS).

Andra mekanismer bidrog också till Spaniens problem. Inte minst penningpolitiken inom EMU och obalanser i arbetskraftskostnader och produktivitet. Men det verkar vara variationerna i mängden privata lån som styr när krisen startar och hur djup krisen blivit i olika länder.

5. Spaniens kris startar före USAs

En teori som framförts om finanskrisen 2008 är att krisen startar på grund av att en global oro och osäkerhet sprider sig efter att problem uppdagats på USAs bostads- och finansmarknader. Det är därför särskilt intressant att notera att arbetslösheten i Spanien börjar stiga hösten 2007 – ett år före krisen startar på allvar i USA. Det är dock samtidigt som ökningstakten i mängden privata lån börjar avta i Spanien. Andra europeiska länder drabbas inte alls lika hårt som Spanien och i flera av de länder som senare får allvarliga problem startar kriserna vid andra tidpunkter. Detta är inget bevis för att USAs problem inte orsakade Spaniens kris – men det verkar osannolikt.

6. Likheter och skillnader Spanien & Grekland

De privata lånen har ökat i merparten av OECD-länder de senaste decennierna. Runt 2008 började de minska i flera länder – det var dessa länder som drabbades av kris. Sverige drabbades främst indirekt via exportmarknaderna. Mängden privata lån har inte minskat i Sverige sedan 2008-krisen startade.

Samhällsdebatten verkar ha svårt att ta in att privata lån kan skapa problem. Rörande Grekland verkar många blanda ihop deras nuvarande statliga lånekris (regeringen har slut på pengar) och hur landets problem startade (privata skulder). Detta är två helt olika saker även om de delvis hänger ihop. Om fluktuationer i mängden privata lån skapade krisen i Spanien – varför kan då detta inte vara den huvudsakliga orsaken även bakom Greklands kris? Till skillnad från många andra teorier stämmer denna tes med data.

Även om 2008-krisen verkar ha startats av liknande mekanismer i olika länder betyder det inte nödvändigtvis att spanska regeringen kommer få samma problem som Grekland. Även om den spanska statsskulden har ökat är den inte i närheten av den grekiska. Dessutom verkar den privata skuldbördan efter krisen ha lättat i Spanien medan den förvärrats i Grekland. Exempel utifrån lättillgängliga data: Mängden privata skulder i relation till landets BNP ha minskat i Spanien sedan 2008, medan skulderna ökat i relation till BNP i Grekland.

sk_bnp1

Data från Eurostat. Varför har Grekland så mycket problem om deras privata skulder i relation till BNP är lägre än Spaniens? Båda länderna har enormt hög arbetslöshet. Och det är svårt att göra direkta jämförelser mellan länder av mått på privata skulder. Dels pga. svårigheter i mätmetoder och dels pga. att lokala faktorer är avgörande för hur samhällsekonomin påverkas.

Å andra sidan kanske problemen kommer senare? Den spanska statsskulden har ökat kraftigt i relation till BNP. Arbetslösheten är fortfarande extremt hög och privat sektor har fortfarande stora skulder. EMUs nuvarande form omöjliggör en mer kraftig expansiv finanspolitik, vilket skulle kunna pressa ned arbetslösheten samtidigt som privat sektor minskar sina skulder. Det mesta återstår att se antar jag.

DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, AB1, AB2, AB3Pol1, Pol2, Exp1, Exp2

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s