Varför varierar arbetslösheten?

Häromveckan publicerades och presenterades rapporten Lönebildning bortom NAIRU, som en del i LO:s projekt Full sysselsättning och solidarisk lönebildning (se seminariet här). Jag medverkar med ett kapitel där jag presenterar ekonometriska resultat på aggregerade mått kring samvariationen mellan arbetslöshet, arbetsmarknadens institutioner, investeringar och några andra makrovariabler. Som mest ingår data på 37 länder år 1960-2013.

Rapporten i sin helhet, diskuterar vilka faktorer som är viktiga för den långsiktiga jämviktsarbetslösheten (NAIRU). Dominerande teoribildning menar att utbudsfaktorer är avgörande på lång sikt, varför ekonometriska resultat bör indikera relativt tydlig samvariation mellan arbetslöshet och bland annat arbetslöshetsersättning. Två saker jag tycker mig finna i mina ekonometriska resultat:

  1. Jag har svårt att se att någon av de faktorer som brukar beskrivas som viktiga för arbetsmarknadens utbudssida, såsom arbetslöshetsersättning, facklig organiseringsgrad med mera, samvarierar på något statistiskt signifikant, robust och tydligt sätt med arbetslöshet. Jag har jämfört olika mått och definitioner och även prövat en rad andra ekonometriska modeller och kombinationer, se nedan.
  2. Investeringar samvarierar med arbetslöshet. Som huvudsakligt mått använder jag nettokapitalstockens procentuella förändringstakt per år. Samvariationen får beskrivas som tydlig i åtminstone 34 av de 37 länder som ingår i studien. De samlade ekonometriska resultaten är relativt stabila i olika ekonometriska modeller i kombination med olika kontrollvariabler.

En tolkning av (1) är att villkoren för de arbetslösa och anställda har mycket mer svårtolkad betydelse för arbetslöshetsnivån i ett land, än vad som så ofta påstås. En tolkning av (2) är att aggregerade efterfrågan kan påverka NAIRU minst på medellång sikt. Är de ekonometriska modellerna korrekt utformade hoppas jag kontrollera för längre sikt. I så fall är sambandet också mer långsiktigt – tvärtemot etalberad teori.

Det mest problematiska jag funnit rörande estimaten för investeringar är troligen att koefficientens storlek är mindre i några av de ekonometriska modeller där jag analyserat årliga värden, vilket kan ses i ett av resultaten nedan. Det finns flera sätt att mäta investeringar och som så ofta annars är det svårt att skapa långa tidsserier över flera länder som är helt jämförbara, varför resultaten bör tolkas försiktigt oavsett.

Vad bevisar detta?

Jag använder olika metoder för att försöka fånga så långsiktiga samband som möjligt: femåriga medelvärden med ett värde per femårsperiod, inflationsförändring, ett mått på BNP-gap och laggade värden av arbetslöshet. Men det är svårt att veta i vilken utsträckning jag fångar verkligt “lång sikt”.

Dessa resultat betyder inte att arbetslöshetsersättning eller andra institutionella faktorer är oviktiga för arbetsmarknadens funktionsätt. Människor påverkas av villkoren på arbetsmarknaden. Däremot kan sambanden vara mer komplexa än vad som ofta hävdas. I så fall kan det innebära att den dominerande NAIRU-teorin är otillräcklig.

Resultattabell. Se rapporten för detaljer. Alla modeller är fixed effect, där jag justerat för att materialet består av olika länder och årtal. Resultat utan asterisker = ej statistiskt signifikanta.

ta

Ytterligare resultat på samma tema i pdf här.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s