Inkomstfördelning påverkar jobben

Publicerad i Dagens ETC 2015-05-07

Den franske ekonomen Thomas Piketty blev världsstjärna häromåret med sin bok Kapitalet i det tjugoförsta århundradet. Piketty menar att de ekonomiska klyftorna ökat de senaste decennierna, utifrån stora mängder statistiskt material, och att detta är en naturlig följd av hur den moderna kapitalismen fungerar.

Piketty har fått kritik från många olika läger. Financial Times och andra, kanske främst på högerkanten, var kritiska mot påståendet att klyftorna verkligen har ökat de senaste decennierna. Robert Rowthorn i Storbritannien, som bland annat forskat om marxistiska synsätt på arbetslöshet, beskriver i en teknisk analys hur Piketty blandar ihop värdeökningar av fastigheter, med företags fysiska investeringar, fabriker och maskiner. Detta menar Rowthorn medför att Piketty kan ha rätt om siffrornas utveckling, men fel om teorin kring hur samhällsekonomin fungerar.

I många diskussioner om fördelning och ekonomi ligger stort fokus på moral, huruvida det är rätt att några är fattiga och andra rika. Mycket forskning tyder dock på att oavsett åsikt så verkar ekonomisk fördelning ha stor betydelse för hur samhällsekonomin fungerar. Ämnet har diskuterats i åtminstone bortåt 100 år eller mer bland forskarna.

Många svenska ekonomer, både till höger och vänster, instämmer i att fördelningen av ekonomiska resurser kan ha stor betydelse för samhällsekonomin. Erik Bengtsson forskar vid Lunds universitet. Han publicerade nyligen en rapport för LO om fördelningen av inkomster i samhället, mellan löntagare och kapitalägare, mellan löneinkomster och kapitalinkomster.

– Vilken typ av varor och tjänster som efterfrågas beror på inkomstfördelning. Därigenom påverkar detta även vilken typ av jobb som finns. Om klyftorna mellan inkomster är stora kan det öka efterfrågan på till exempel hushållstjänster, eftersom höginkomsttagare då har större möjlighet att betala låginkomsttagare för deras arbete. Den här typen av samband har man kunnat se relativt tydligt historiskt.

Agneta Berge är nationalekonom, utredare vid LO och krönikör på vänstersajten Politism. Även hon menar att det finns flera kopplingar mellan ekonomisk fördelning och hur samhällsekonomin i stort fungerar.

– Ökade inkomstklyftor kan bland annat ha en inbromsande effekt på tillväxten. Detta eftersom att låginkomsttagare ofta spenderar en större andel av den extra inkomst de får, jämfört med höginkomsttagare, som ofta sparar i större utsträckning. Inkomstfördelningen kan även påverka vilken typ av ekonomisk politik som anses legitim, vilket kan underlätta eller försvåra nödvändiga beslut.

Skillnaden i konsumtion kontra sparande verkar många vara överens om. Detta var bland annat en av John Maynard Keynes teser, men beskrevs på liknande vis av Arthur Cecil Pigou, en av Keynes dåtida meningsmotståndare.

Teorin bekräftas än idag av olika typer av studier. Tullio Jappeli och Luigi Pistaferri, två ekonomer, jämförde i en analys 2010 enkätsvar från italienska hushåll och hur dessa skulle använda extra pengar om de fick några. Låginkomsttagare uppger i enkäten att de i större utsträckning än höginkomsttagarna skulle använda extrapengarna till konsumtion. Hushåll med högre inkomster skulle använda en större andel till att spara. Detta tyder på att omfördelning från hög- till låginkomsttagare kan öka totala konsumtionen i samhället, och att fördelning åt andra hållet kan minska konsumtionen. Konsumtionen påverkar i sin tur efterfrågan på arbetskraft.

Nationalekonomerna Atif Mian och Amir Sufi, båda verksamma i USA, har i flera artiklar och sin bok House of Debt beskrivit finanskrisen kring 2008 i USA. En av deras stora poänger är att krisen uppstår på grund av att den totala mängden privata lån först ökade och sedan minskade kraftigt.

Inför krisen tog hushållen på sig stora mängder lån. Men låneökningen påverkade låg- och höginkomsttagare olika. Hushåll med låga inkomster ökade sin konsumtion relativt mer, då de lånade, jämfört med höginkomsttagarna. Och omvänt – när lånen minskar, så minskar låginkomsttagarna sin konsumtion relativt mer, jämfört med höginkomsttagare.

Ett växande forskningsfält studerar även sambandet mellan inkomstfördelning och risken för finanskriser, vilket bland annat uppmärksammats i rapporter från IMF. Michael Kumhof och Romain Ranciére har i flera akademiska uppsatser argumenterat för att om en växande andel av inkomsterna i samhället tillfaller kapitalägarna, hamnar mer pengar i sparande. Detta kan i sin tur bidra till att låginkomsttagare får lättare att låna, varför deras skuldsättning ökar. Men om skulderna ökar snabbare än inkomsterna ökar detta även risken för stora upp- och nedgångar i bostadspriser, störningar på finansmarknader, att banker får problem med mera. Alltså finanskriser kort sagt.

Även Susanne Spector, arbetsmarknadsekonom vid Svenskt Näringsliv, instämmer i att inkomstfördelningen påverkar samhällsekonomins funktionssätt. Hon har bland annat studerat hur lönespridning påverkar olika gruppers möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och menar att det är viktigt att det lönar sig att vidareutbilda sig och att höga lägstalöner inte stänger ute personer från arbetsmarknaden.

– Det är viktigt att skilja på inkomst- och lönespridning. I Sverige har lönespridningen nästan legat still de senaste 15 åren trots att arbetskraften har blivit mer heterogen. Samtidigt har skillnaden mellan att ha ett jobb och att inte ha ett jobb ökat vilket innebär att inkomstskillnaderna har ökat.

– Det viktigaste ur nationalekonomisk synvinkel är att alla får samma möjlighet att vara med och bidra så att vi till exempel inte missar talanger som råkar födas i fel familj. I länder med mycket större inkomstskillnader än Sverige verkar den sociala rörligheten vara lägre. Det kan dock bero på andra faktorer. Högkvalitativ förskola verkar ha stor betydelse för den sociala rörligheten och framförallt för barn från utsatta hemmiljöer.

Susanne menar att lägstalönerna i Sverige är relativt höga och att dessa minskar möjligheterna för människor med kort utbildning och eller liten erfarenhet att ta sig in på arbetsmarknaden. Malin Sahlén, nationalekonom på Timbro, för ett liknande resonemang.

– Sverige har väldigt få enkla jobb och de lägsta lönerna är relativt höga. De människor som har låg produktivitet har svårt att få även dessa jobb. Detta medför att de personerna får en lägre inkomst, till exempel i form av socialbidrag. Om dessa istället kunde få ett jobb med lägre lön än dagens lägstalöner, men som vore högre än socialbidrag, skulle deras inkomster kunna höjas. På sikt bör detta kunna ha positiva effekter på den totala sysselsättningen.

Politiskt menar hon att detta skulle kunna angripas dels genom att satsningar på utbildning, vilket kan förbättra de arbetslösas färdigheter och därigenom höja deras produktivitet, och dels genom att tillåta lägre lägstalöner. Ekonomen Erik Bengtsson menar att frågan om lägstalöner är mer komplex än vad debatten ofta ger sken av.

– Produktivitet är extremt svårt att mäta. Får någon en låg lön beskrivs detta i regel per definition som att de då har låg produktivitet. Det kan därför vara vilseledande att diskutera huruvida människor med låg produktivitet har svårt att hitta jobb – eftersom deras produktivitet definieras utifrån vilket arbete de har. Och varken produktivitet eller lön är något som bestäms objektivt, utan ett resultat av förhandlingar och politik.

Källor och vidare läsning

  • Berge, A. (2014) Bör sänkt lägstalön ingå i en svensk sysselsättningsstrategi?, LO
  • Bengtsson, E. (2014) Samhällsekonomi i koma, LO
  • Giles, C. (2014) “Data problems with Capital in the 21st Century”, Financial Times
  • Jappelli, T., Pistaferri, L. (2010) Fiscal Policy and MPC Heterogeneity, Centre for Studies in Economics and Finance, University of Naples
  • Keynes, J. M. (1973) Allmän teori om sysselsättning, ränta och pengar, Pontes
  • Kumhof, M., Rancière, R. (2010) Inequality, Leverage and Crises, Working paper 10/268, IMF
  • Mian, A. R., Kamalesh, R., Amir, S. (2013) Household Balance Sheets, Consumption, and the Economic Slump, Chicago Booth Research Paper No. 13-42, Fama-Miller Working Paper
  • Mian, A. R., Amir, S. (2014), House Price Gains and U.S. Household Spending from 2002 to 2006, Fama-Miller Working Paper
  • Mian, A. R., Sufi, A. (2014) House of Debt, University of Chicago Press
  • Pigou, A. C. (1932) The Economics of Welfare, Macmillan and Co
  • Piketty, T. (2014) Capital in the Twenty-First Century, Belknap Press
  • Rowthorn, R. E. (2014). “A Note on Thomas Piketty’s Capital in the Twenty First Century”, Cambridge Journal of Economics
  • Sahlén, M. (2015) Jämlika Sverige, Briefing paper 1, Timbro
  • Spector, S. (2014) Lägstalöner och lönespridning, Svenskt näringsliv
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s