Lärdomar från 1990-talskrisen

I början av 1990-talet hade Sverige finanskris. I min och Daniels rapport för Katalys argumenterar vi för att krisen orsakades av att den privata utlåningen. Krisen fick statsskulden att öka – inte tvärtom.

Den privata utlåningen utvecklades ungefär i takt med samhällsekonomin från 1960 till 1985. November 1985 sker en viktig avreglering av bankernas utlåning, varpå mängden lån ökar dramatiskt. När lånen börjar minska inträffar krisen. Vår tolkning av detta är att låneminskningen innebär att pengar som hade kunnat användas till konsumtion går till att amortera. Pengarna stannar i bankerna eftersom för få aktörer vill ta på sig nya lån.

Statsskulden minskade utifrån en relativt beskedlig nivå inför krisen (räknat realt och som andel av BNP) – risken för kris borde ha minskat enligt populära synsätt. När krisen väl inträffar ökar statsskulden, men detta verkar snarare vara ett resultat av den stigande arbetslösheten, än orsaken bakom denna. Statsskuldens ökning kan snarast sägas mildra krisen.

Varför orsakar privat utlåning förändringar i konsumtion och efterfrågan på arbetskraft? En tänkbar förklaring är att relationen och beteendet mellan låntagare och privata banker kan påverka mängden pengar och därigenom aggregerade efterfrågan (papper från FED, BIS, BoE). Återbetalning av de privata lånen kan därför beskrivas som att pengar försvinner, allt annat lika.

Flera andra förklaringar som har lyfts fram till krisen är också intressanta, men främst därför att dessa bidrog till den effekt som variationen av privata lån medförde på samhällsekonomin. T.ex. förändringen av ränteavdragen, ränte- och växelkurspolitiken med mera. Men ingen av dessa fenomen är var för sig lika avgörande för att krisen uppstår eller dess förlopp, jämfört med de privata lånen. Att svenska banker fick problem i samband med krisen och de psykologiska effekter detta för med sig, osäkerhet med mera, är också problematiskt.

d8 d7

Liknande resonemang från andra

Dwight M. Jaffee i en analys för SNS 1994: Många faktorer samverkade för att krisen skulle inträffa och utvecklas som den gjorde: skattereformen i början av 1990-talet, valutapolitiken, diverse faktorer på fastighetsmarknaderna. Men även med hänsyn till dessa står ”överdriven utlåning ensamt som det kritiskt nödvändiga villkoret för att den dramatiska upp- och nedgången skulle ske”.

Hans Tson Söderström i Ekonomisk debatt 1995: ”I stor utsträckning avspeglar underskottet [i offentlig sektor] den privata sektorns anpassning till den dramatiska värdeminskningen av reala tillgångar. (…) I själva verket skulle krisen ha blivit väsentligt djupare om inte mycket stora underskott i de offentliga finanserna släppts fram. Vid en bedömning av Sveriges ekonomiska läge måste också beaktas att ökningen i statsskulden mer än fullt ut motsvaras av minskande privata skulder. (…) En nödvändig privat skuldsanering utgör alltså själva kärnan i den svenska depressionen”

Se även Lennart Erixons artikel i Review of Keynesian Economics: Can fiscal austerity be expansionary in present Europe? The lessons from Sweden.

Lärdomar

Ökningen av statsskulden tolkas på 1990-talet som att det är något grundläggande fel på offentlig sektor, varför alla partier bestämmer sig för att pressa ned statsskulden. Vad vi kan se byggde dessa beslut på felaktiga slutsatser. Denna politik verkar, om något, ha bidragit till att hålla uppe arbetslösheten sedan dess fram till idag.

Om privata lån kan ha stor effekt på jobben bör man vara försiktig med denna. 1990-talskrisen leder dock inte till någon grundläggande omvärdering bland riksdagspartierna rörande banker och privata lån. När krisen mildrats med hänsyn till fastighetspriser och BNP-tillväxt, börjar mängden privata lån att återigen att öka dramatiskt, vilket har fortsatt till idag. Om lånen i framtiden kommer minska kan det komma att kräva kraftigt expansiv finanspolitik, enbart för att motverka att den privata låneminskningen ska leda till ökad arbetslöshet. Statens lånebehov påverkas i ett sådant läge av en rad faktorer.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s