Vilken politik botar massarbetslöshet?

Ny rapport från Katalys. Expansiv finanspolitik nödvändig för att bota massarbetslösheten. Alla riksdagspartier vill att staten sparar. Se rapport för källor.

1. Sverige har haft massarbetslöshet i över 20 år

d1

2. Inget tydligt samband mellan a-kassa och arbetslöshet

Ekonomi och politik har dominerats av teorier som menar att arbetslösheten på lång sikt styrs av villkoren för anställda och arbetslösa, såsom a-kassan. Men den samlade bilden av forskningen är att det inte finns någon tydlig relation mellan a-kassa och arbetslöshet. I Sverige har a-kassans ersättningsnivå jämfört med lön sjunkit sedan 1980-talet. Flera andra förändringar borde också enligt teorin ha sänkt arbetslösheten.

d2

3. Variationer i efterfrågan viktig faktor bakom arbetslöshet

Tvärtemot dominerande teori verkar arbetslösheten i OECD-länderna framförallt samvariera med mängden investeringar, enligt mer avancerade studier. Mer investeringar, lägre arbetslöshet. En tolkning av detta resultat är att den totala efterfrågan i samhällsekonomin har stor betydelse för arbetslösheten – inte utbudsfaktorer.

d4

4. Hög arbetslöshet och lite investeringar trots låg ränta

Realräntorna är idag mycket låga. Trots detta är mängden investeringar relativt små, jämfört med de senaste decennierna, och arbetslösheten är hög.

d5

5. Penningpolitiken verkar inte kunna lösa detta på egen hand

Förenklat har regeringen två verktyg för att påverka totala efterfrågan: finans- respektive penningpolitiken. Penningpolitiken består bland annat av Riksbankens styrränta.

Centralbanker har inte detaljerad kontroll över samhällsekonomin. Penningpolitiken har sedan 1990-talet haft som mål att hålla nere inflationen. Mängden privata lån har ökat kraftigt sedan 1980-talet. Sveriges styrränta är idag under noll. Japan har haft nollränta i 20 år utan att få någon kraftig ökning av privata skulder eller någon inflation. Både i Sverige, Japan och andra länder har centralbankerna periodvis genomfört stora ökningar av den monetära basen, utan att den bredare penningmängden förändras i samma utsträckning. Eftersom ökningarna av monetära basen respektive låga styrräntor inte måste leda till betydelsefulla ökningar av mängden privata lån, den bredare penningmängden, tyder detta på att andra faktorer också påverkar lån och pengar. Den stora mängden privata lån i Sverige idag kan försvåra möjligheterna för penningpolitiken eftersom färre personer i ett sådant läge kan vilja ta på sig nya lån, trots låga räntor.

6. Goda förutsättningar för expansiv finanspolitik

Eftersom villkoren för arbetskraften inte verkar ha den stora och tydliga betydelse för arbetslösheten och eftersom penningpolitiken inte verkar klara att pressa ned arbetslösheten, tror vi att en viktig åtgärd vore att regeringen lånar för att konsumera och investera. Detta kallas för expansiv finanspolitik. Denna mekanism kan öka efterfrågan och därigenom pressa ned arbetslösheten. Förutsättningarna för detta är just nu goda. Statsskulden har minskat kraftigt sedan 1990-talet och är låg jämfört med andra länder. Statsobligationsräntorna är runt noll. Många andra åtgärder vore också bra, till exempel utbildningssatsningar. Men vi menar att expansiv finanspolitik i sig är en viktig mekanism.

7. Ibland bra att statsskulden ökar

Det finns ingen enkel och tydlig relation mellan statsskuldens storlek och samhällsekonomins funktionssätt. Huruvida statsskulden orsakar problem för samhällsekonomin verkar istället främst bero på andra faktorer. Ej heller finns något enkelt samband mellan statsskuldens storlek och dess ränta, se diagram. Om sambandet var tydligare borde prickarna i diagrammet ha legat mer på en diagonal linje.

d9

8. Hur mycket måste regeringen låna?

Enligt P-O Edin bör regeringen sikta på ett budgetunderskott motsvarande cirka 3 procent av BNP de kommande 20 åren för att få ned arbetslösheten till cirka 4 procent. Detta med hänsyn till det finansiella sparandet och bytesbalansen. Vi instämmer i denna bedömning.

En faktor som kan öka statens lånebehov ytterligare är att mängden privata lån ökat kraftigt senaste 20 åren och i framtiden kan komma att minska. Om så sker försvinner pengar som annars hade kunnat användas till konsumtion. I så fall måste regeringen täcka upp detta med ännu mer expansiv finanspolitik – om inte låneminskningen ska slå mot jobben. Om lånen minskar tillbaka till den nivå de låg på i relation till BNP innan den stora ökningen som skett senaste 20 åren kan det krävas ett budgetunderskottet på uppemot 4 procent av BNP, motsvarande 185 miljarder kr per år i vår prognos, för att kompensera den privata låneminskningen och få ned arbetslösheten.

Beräkningarna ska inte tolkas bokstavligt utan syftar till att illustrera vårt resonemang. Denna politik innebär i sin tur nya utmaningar. Olika typer av finanspolitiska satsningar kan ha olika effekt på arbetslöshet, inflation och bytesbalans.

DN1, DN2DN3, AB, Exp1, Exp2, Svd1, Svd2, Svd3, Pol1, Pol2, Arb1, Arb2

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s