“Vad kostar invandringen?”

Frågan är felställd och irrelevant och skapar bara förvirring. Lösningen på de problem som brukar kopplas till invandring handlar inte om invandring. 

Så länge vi talar om normala omständigheter är den verkliga frågan: Vad kostar dålig ekonomisk politik? Och detta gäller oavsett vilken teori man har om världen. Det kan illustreras genom att jämföra när man räknar på “vad invandringen kostar”.

Man brukar då ta typ [skatteintäkter från invandrare som jobbar] minus [skatteutgifter som just idag går till, eller orsakas av, invandrare, såsom arbetslöshet och brottslighet]. Man räknar i regel inte på vad människor kommer medföra för kostnader och intäkter i framtiden, och i den mån man gör det är det helt beroende på teorier och spekulationer. Eller så beror det på politiska val som vi kan ändra.

Utgifter för arbetslöshet består till exempel av utbetalningar som de arbetslösa erhåller. Även politiken mot brottslighet hänger i förlängningen ihop med arbetslösheten – dels därför att arbetslöshet gör människor sämre och ökar risken att folk hamnar snett och begår brott (såsom vänstern brukar framhålla). Men även därför att arbetslösheten pressar statens ekonomi och minskar skatteintäkterna, vilket i sin tur gör det svårare för samhället att finansiera polis & rättsväsende, när brott väl inträffar (såsom högern brukar framhålla).

Detta medför att ”invandringens kostnader” är väldigt beroende av just hur arbetslösheten ser ut i hela samhället. Om arbetslösheten generellt är hög ökar också risken att fler invandrare är arbetslösa och vice versa.

Ca 80-90 procent av samhällets skatteintäkter kommer från arbete och konsumtion och alla andra intäkter uppstår i förlängningen genom arbete. Arbetslösheten återkopplar enligt samma logik till i stort sett alla andra samhällsfrågor. Därför borde också alla människor som har någon form av intresse av samhället och politiken intressera sig för kopplingen mellan sysselsättning och ekonomisk politik.

Varför finns det arbetslöshet?

Detta är så klart en jättediskussion men för svensk del (och för merparten av OECD-länderna) är den stora frågan varför arbetslösheten varit stabilt högre sedan 1990-talets början, jämfört med de fyra decennierna dessförinnan.

Förenklat kan de största teorierna inom forskningen delas upp i två kategorier: Huruvida arbetslösheten främst styrs av (1) villkoren för arbetslösa och anställda, eller av (2) huruvida även svängningar i efterfrågan i hela samhällsekonomin som inte enkelt går att härleda till villkoren i teori 1, har betydelse för arbetslösheten långsiktigt. Kraftigt förenklat menar många forskare att den här typen av teori 2-svängningar i realekonomin (kallas “exogena chocker” i litteraturen) är den stora förklaringen till arbetslöshetens utveckling i merparten av Västvärlden de senaste decennierna.

Enligt teori (1) kan staten enbart sänka arbetslösheten genom att till exempel hålla nere a-kassan, satsa på arbetsmarknadsutbildning, öka konkurrenstrycket på varu- och tjänstemarknader eller öka flexibiliteten på annat sätt. Långa perioder av hög arbetslöshet i hela samhället beror enligt denna teori främst på låg flexibilitet på arbetsmarknaden, höga bidrag, tröga fackföreningar etc. Variationer i efterfrågan har enligt teori 1 endast tillfällig inverkan på arbetslösheten men ingen effekt alls på lång sikt.

Enligt teorier av typ (2) kan det visserligen vara bra med åtgärder i stil med teori 1. Men förr eller senare måste staten pressa ned arbetslösheten genom att hålla uppe efterfrågan i samhället, till exempel genom finans- och penningpolitik. Detta för att motverka de svängningar i aggregerad efterfrågan som förr eller senare uppstår i moderna samhällsekonomier.

Teorier av typ (1) har haft enormt stort inflytande över både politik och forskning de senaste decennierna. Det är denna teori som alla partier i riksdagen kan sägas utgå ifrån i sin ekonomiska politik. Inget riksdagsparti arbetar för en politik som utgår ifrån teorier av typ (2) och har inte gjort så sedan åtminstone 1980-talet.

Oavsett vilken teori man utgår ifrån så är invandringen ointressant. Det finns ingenting som tyder på att den långa perioden av hög arbetslösheten kan förklaras av stor invandring. Snarare verkar det som att om de invandrare som idag är arbetslösa inte skulle vara här, så skulle bristande flexibilitet eller för låg efterfrågan, förr eller senare även ha tvingat ut “icke-invandrare” i arbetslöshet istället. 

Sluta prata om “invandringen” som en egen fråga

Pratet om att “invandring”/”integration” måste pratas mer om får detta att låta som om det vore en intressant fråga. “Invandringen” och dylikt framstår då också som en viktig analysfaktor i sig.

Men det är generellt mer korrekt att beskriva hela den ekonomiska politiken som det grundläggande problemet, eftersom detta är denna som skapar arbetslöshet, både bland invandrade och infödda, bland unga och gamla.

Många människor känner oro och ilska inför “invandringen” liksom många andra fenomen i världen. Politiken måste erbjuda verkliga lösningar och en bra förklaring om hur vi ska hantera de utmaningar och den oro som människor de facto känner. Men dessa lösningar och förklaringar behöver inte nödvändigtvis adressera etablerade begrepp eller frågeställningar annat än indirekt. När någon är fientlig mot “invandringen” i Sverige idag är inte lösningen nödvändigtvis att fundera mer “invandringen” – lösningen är en bättre ekonomisk politik.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s